VPN, proxy eller Tor — vad är skillnaden?

Webbproxies, VPN och Tor löser olika problem trots att de ofta nämns i samma andetag.

En webbproxy är en HTTP-mellanhand. Du besöker proxyns sajt, anger måldomänen, och proxyn hämtar den åt dig. Trafiken är inte krypterad mellan dig och proxyn (om proxyn inte använder HTTPS), och proxyn ser allt du gör. Snabbt att sätta upp men ger ingen anonymitet — proxyoperatören kan logga allt.

En VPN (Virtual Private Network) krypterar all internettrafik mellan din enhet och VPN-leverantörens server. Din ISP ser bara en krypterad anslutning till VPN-servern, inte vilka sajter du besöker. Lösningen flyttar förtroendeproblemet från ISP:n till VPN-leverantören. Välj VPN-leverantörer med no-log-policys som granskats av tredje part.

Tor (The Onion Router) routar din trafik genom tre slumpmässiga noder och krypterar den i flera lager. Ingen enskild nod vet både vem du är och vad du gör. Långsammare än VPN men ger starkare anonymitet och kräver inte att du litar på en enskild leverantör. Tor används av journalister, dissidenter och sekretesskänslig research.

För att läsa Pirate Bay i ett land där sajten är blockerad räcker en proxy. För att skydda dig mot ISP-loggning rekommenderas en VPN. För att maximera anonymitet — där det verkligen behövs — används Tor med skyddsbeteenden som ingen JavaScript och Tor Browser-bundle.